Advent

Idag är det alltså första advent, och julen närmar sig med stormsteg. Jag har tänt det första ljuset, varit på julmarknad och dessutom bakat lussekatter. Ja, jag är julig.

Utöver det har jag mest suttit och lyssnat på Glasvegas - A snowflake fell (and it felt like a kiss) på repeat. Alltså ep:n. 6 låtar, lagom juligt (för att vara ett pop-rockband) och mycket bra.

Nu ska jag läsa klart "Jack" (jag vet, jag har läst den väldigt länge nu. Jag får försvara mig med att den då och då blir enormt enformig.) Laterrrr.

MVH Lisa.

Dagens låt: Cruel Moon - Glasvegas

Lightning

Se, så vackert! Nu är stjärnan uppe och imorgon är det första advent och allt.


Bags..

Idag hittade jag lite kläder (två klänningar), det var skönt! Annars hade jag säkert varit på dåligt humör hela helgen. Det enda jag verkligen vill ha nu är alltså en ny väska. Topshop har sjukt snygga just nu. Jag vill nog ha någon av dessa tre:

  

Ikväll är det mat och Idol som gäller. Imorgon blir det fest.

MVH Lisa.

Dagens låt: hela Kanye Wests senaste skiva 808s and Heartbreaks. Vet inte vad jag ska tycka om den än...

Glasvegas alltså

"So this is the grande finale,
the crescendo of demise
this is the happy ending,
where the bad boy goes down and dies
this is the end,
with me on my knees and wondering why?
cross my heart, hope to die
it's my own cheating heart that makes me cry."


Sjukligt bra.

Plans

Veckans planer:

  • Utgång på lördag
  • Julmarknad i helgen
  • Göra ett nytt hitta-kläder-försök
  • Sätta upp min julstjärna på lördag/söndag
  • Fira första (ljuvliga) advent
  • Eventuellt baka lussekatter

Det låter alldeles underbart, tycker jag.


Take a walk outside

Jag gick en promenad med mig själv. Tänkte på hur befriande, men ångestfyllt, det var att säga upp mig från jobbet idag. När jag väl bestämde mig för att det mestadels bara är väldigt skönt började jag tänka på julen istället. Det fick mig att le för mig själv, och nu känner jag mig mysig.

  
Titta, det påminner mig om jul. Ljusen alltså.


Igår åt jag årets (säsongens i alla fall) första lussekatter för min del. Till det drack jag julmust. Det känns så himla bra, det här med jul och stämning, pyssel och allt det där, det får mig alltid på bättre humör. Som nu, när snön håller på att bli till slask igen.

MVH Lisa.

Dagens låt: The Lighthouse - David Byrne and Brian Eno

Nytt

Som ni ser håller "jag" (min bror) på med en ny design till bloggen. Fortfarande enkelt, men lite roligare.
Jag tycker om bilden väldigt mycket, som är tagen från ett The Smiths-omslag. Jag gillar lugnet, elegansen och nyanserna. Vackert.

Winter lady

...och så kom snön. Alldeles för tidigt egentligen, med tanke på att den förmodligen kommer att försvinna lagom till jul och allt det. Men jag är nöjd! Jag älskar snö!

snön hyr ut sin oskuld

Det är 31 dagar kvar till julafton. Gud så mysigt, jag tror jag dör etc etc.

Dagens låt: So Real - Jeff Buckley

wanted for life

Ni har väl inte missat det nya samarbetet mellan David Byrne (Talking Heads) och Brian Eno (Roxy Music)? En genial kombination av två fantastiska musiker, igen. Jag var dock lite fundersam över hur resultatet skulle bli den här gången. Trots allt är ju båda herrarnas "storhetstid" förbi och numera är de oldies (but goldies) à la Paul Weller (som ärligt talat har gjort lite för många tråkiga, onödiga och meningslösa låtar på egen hand). 

Hur som helst blev jag glatt överraskad när skivan "Everything That Happens Will Happen Today" släpptes. Det är inte något direkt nytt eller fräscht, men däremot en väl igenomtänkt skiva, med många briljanta spår som passar sig utmärkt över en kopp kaffe i höstmörkret. Good work!


Gammal bild, jaja

it's a beautiful day

Solen skiner,
luften är kall.
Det snöade lite förut.
En fin dag, idag.

Baduizm

Nu sitter jag mest och väntar in tiden. Jag vill att det ska bli fredag så jag kan få äta sallad, kyckling, tzatsiki, banan i ugn med vit choklad, vanlig choklad och allt annat som morgondagen har att erbjuda. Vi ska ha det gott och trevligt.

Nu lyssnar jag på Erykah Badu, kände för att bryta av med något efter all rock-pop-indie-ja allt det där-musik. Skönt flow, härligt gung och en soulig röst är vad jag behöver höra nu. Erykah var helt enkelt ett givet val just nu.

Dagens låt: Next lifetime - Erykah Badu

twenty four hours

"let's take a ride out
see what we can find
valueless collection of hopes
and past desires"


 


Snowy

Ja, idag snöar det!

Rocky Horror

I veckan såg jag "Rocky Horror Picture Show". Jag kom att tänka på att det är lite lustigt att jag tycker den är så pass bra. Egentligen har den inget gemensamt med andra filmer jag vanligtvis tycker om. Dessutom är jag generellt inte så förtjust i musikalfilmer. Jag borde tycka att Rocky Horror... är fånig, tråkig, obehaglig och osmaklig. Men det tycker jag inte, istället njuter jag av varje sekund. Den är absurt rolig, oförutsägbar, intressant och fascinerande.

Se den, om ni nu skulle ha missat den.


I'm outta time

Jag tycker inte om videon till "I'm outta time". Det är inte Oasis, det är inte Liam. Kanske handlar det om att jag bara vill ha Oasis som de var på 90-talet. Hur som helst tycker jag inte att videon passar in i min bild av Oasis.


Hey guys! It's Christmas time!

Jag vill ha jul. Det vill nog Sufjan Stevens också.


Music of yesterday, today, tomorrow?

Broder Daniel, Bob Dylan, Morrissey och Leonard Cohen passar bäst dessa regniga och blåsiga dagar.

I grew old in just one day

Är det inte lustigt hur plötsligt man inser att man egentligen inte är liten längre?
Jag slogs av den tanken för några månader sedan. Nu är allt upp till mig, nu är det jag och endast jag som ansvarar för mitt liv. Jag ska fatta alla beslut själv. I somras gick det upp för mig att jag faktiskt inte kommer ha något att göra eller några pengar under hela hösten om jag inte hittar ett jobb. Då fick jag ett jobb. Och nu, om lite drygt en månad, kommer jag att vara arbetslös, "frivilligt". Jag ska säga upp mig från mitt jobb, mina pengar, min enda syssla och det enda vettiga jag gör.

Hur sjukt låter inte det? Väljer jag rätt? Kommer jag att vara arbetslös tills jag börjar plugga? Kommer jag att klara mig? Ingen kommer att ge mig pengar, jag kommer inte att ha nån skola att gå till. Nej, nu är jag vuxen. Nu ska jag förverkliga mina drömmar och mål. Det man alltid har pratat om och längtat efter, men som har varit så långt borta.

Nu är det här, och det känns läskigt.
Konstigt.
Nästan lite jobbigt.

Jag har prestationsångest.

Jag är en längtare

Okej, jag vet att det är för tidigt, men nu börjar jag längta till jul! Allt är bra: innan den 13 december kommer jag att sluta på mitt nuvarande "jobb", några dagar senare ska jag sortera julkort på posten i år igen och efter det är det jul. Perioden som kommer efter det är skrämmande och obestämd, så den tränger jag undan från medvetandet.

Jul, kära jul. Jag tror inte att jag någonsin kommer bli för gammal för jul, istället uppskattar jag stämningen, maten och allt det mysiga mer och mer för varje år. Se bara, man kan ju omöjligt ogilla: adventsstakar i varje fönster, julgran och doften av barr, pepparkakor, lussekatter (att baka och äta), öppna kalendrar, köpa och ge bort julklappar, få julklappar, träffa släkt och vänner, julpynta, julpyssla, dricka varma drycker, längta efter snö, få uppleva snö, julbord, julmarknader, julgodis av alla slag, tända ljus, tänd brasa...ja, ni fattar!

Allt det gör mig glad.
MVH Lisa.

Dagens låt: She's in fashion - Suede

Pulp vs Suede

Inspirationen kom tillbaka tidigare än vad jag trodde (rättare sagt mindre en en minut efter det förra inlägget.) Allt som krävdes var lite musik. Jag bläddrade bland alla band och artister när jag fick ett plötsligt sug efter Britpop. Suede och Pulp fick det bli och då kom jag på dagens fundering: Vilket av dessa band är bäst? Fånigt, jag vet, men för mig har de alltid varit på nästan exakt samma nivå. Skillnaderna är ganska många och ganska stora, men generellt sett har de alltid varit lika bra för mig. Here we go:

Suede är bandet som borde ligga hästlängder före Pulp (för mig). Jag har hört deras musik längst (både pappa och bror har lyssnat på dem från och till) och dessutom har de många fler toppar och riktiga mästerverk än Pulp (Beautiful Ones, Everything will flow, Saturday Night, Lazy, Animal Nitrate osv osv). Å andra sidan har Pulp gjort jämnare skivor. Jag skulle nog säga att deras bästa album "Different class" är bättre än Suedes bästa album "Coming up". Bandets frontman Jarvis Cocker är dessutom bland de coolaste jag vet, och har visat sig vara ett större geni (enligt mig) än Brett Anderson, med tanke på en mer lyckad solokarriär och sin betydligt mer intressanta karaktär. Han har dessutom skrivit "Common people", som är bättre än samtliga Suede-låtar.

Här låter det alltså som att Pulp leder överlägset, men ställer man bandens låtar och album mot varann är det inte lika självklart längre. Jag kan räkna upp (som jag nämde förut) många fler låtar av Suede som jag klassar som genialiska, än vad jag kan när det gäller Pulp.

Vad väljer man;
det trygga, pålitliga bandet Pulp eller det ojämna, men överraskande bandet Suede?
Jag vet inte.


Brett Anderson, Suede och Jarvis Cocker, Pulp.

P.S Vill även tillägga att jag visserligen inte har något problem med att inte kunna peka ut vilket jag gillar mer än det andra, men det är intressant (för mig) att fundera över det. Hej.

...

Inspirationen är borta
fantasin sviker mig,
men snart är jag nog tillbaka.

It's the D.R.E



Hiphop kan också vara genialisk. Se här: Dr. Dre - Still D.R.E

Det börjar närma sig...

Dessa är (hittills) kandidaterna till årets fem bästa album:

- No Age - Nouns
- Glasvegas - Glasvegas
- Tv on the radio - Dear science

- Hold Steady - Stay positive
- Oasis - Dig out your soul
- Wild Beasts - Limbo, Panto

- Fleet Foxes - Fleets Foxes
- Duffy - Rockferry
- Joel Alme - Madter of ceremonies

- Markus Krunegård - Markusevangeliet
- Håkan Hellström - För sent för Edelweiss
- Hästpojken - Caligula


Fattas nåt? Jag tror inte så. Hittills.

Mina vänner

Se, vad kul! Här kommer lite fakta à la "Mina vänner"-böcker.

Mitt förnamn: Lisa
Min födelsedag : 19/4-1989
Mina syskon: Viktor, 22 och Stina, 15.
Hårfärg: Blond
Ögonfärg: Grön

Bästisar: Jag ogillar den termen. Alla min vänner är mina bästisar.
Min idol är: Oasis
Min älsklingslåt: (Overall) Champagne Supernova - Oasis. (Nu) Teen Creeps - No Age
Jag spelar: Inget.
Idrottsgren jag gillar: Idrott har väl aldrig varit min grej, men ok simning.
Det bästa jag vet: Mat, och musik.
Det värsta jag vet: Att ha tråkigt.
Jag är med i (klubb, förening): Ingen.
Jag vill bli: (I fantasin) Psykolog, journalist (I verkligheten) beteendevetare, socionom.
Älsklingsrätt: Bakad potatis, sallader, tacos, pizza.
Bästa årstid: Vinter.
Jag vill ha chans på: Ingen, jag har ju Johan.
Övrigt att tillägga: -

Tredje gången gillt!

Så var det dags att boka biljetter till Oasis. Fyra stycken. Sittplats. Ja, efter två Oasisspelningar med ståplats nöjer jag mig gott och väl med sittplats. Plus att det är billigare. Bra platser också, de bästa rök givetvis direkt, men 09.20 hade jag fått mina biljetter.

Som sagt: nöjd! Jag ska se Oasis!!

Dagens, dagens

Dagens låt: Jag har varit i alla städer - Håkan Hellström
Dagens skiva: Glasvegas - Glasvegas
Dagens bästa: Lunchen, mmmmm

Dagens sämsta: Jag har inga planer inför veckan!

Dagens vill ha: Pälsmössa!

Dagens insikt: Jag har inget liv. På riktigt. För tillfället.

Dagens klädsel: T-shirt, adidaströja och jeans/mjukisar

Dagens roligaste: J.D's sparkdräkt. Jag tröttnar aldrig!

Dagens tråkigaste: De flesta bloggar

Dagens hår: Perfekt. Luggen är fluffig och håret lagom rakt.


Det blev dans dans dans!

Det jag gillar allra mest med att gå på Håkan Hellström-konserter är att man aldrig blir besviken. Jag har sett honom fyra (fem?) gånger nu och känt samma extas före, under och efter varje spelning. Han trivs på scen, han ger allt på scen och han förmedlar en känsla som smittar av sig på varenda liten människa i hela lokalen. Jag njuter av varje sekund från rivstarten "Tro och tvivel" till det vackra avslutet "Det är så jag säger det" (om jag ska vara lite kritisk kan jag tillägga att jag saknade "Vi två, 17 år" mycket. Den första sången han skrev, det alltid perfekta avslutet. Men variation förnöjer.)

Allsången i "Känn ingen sorg för mig Göteborg", draget i "En midsommarnattsdröm", de tårfyllda ögonen i "Nu kan du få mig så lätt", berättelsen om en ung Håkan på Göteborgs gator och hyllningen till Eldkvarn gör mig så svag, glad och nostalgisk. Allt på samma gång! Håkan är känslor, en mänsklig form av Göteborg. Han är glädje och sorg. Han är bland det största, vackraste och mest poetiska Sverige har. Han är allt.

Det är så jag säger det. (Klyschigt, men, ja.)

Ett stort plus också för "Minnen av aprilhimlen", som jag bara har hört live en gång tidigare, och "Jag har varit i alla städer", som han inte brukar spela live.