!!!
GIRLS
Girls heter den.
Själv identifierar jag mig med Hannah. Haha, hon är precis så som jag känner mig!
girl interrupted
Jag tittade på Girl, interrupted igår. Winona Ryder och Angelina Jolie gör fantastiska insatser som patienter med borderline personlighetsstörning repsektive sociopatisk störning.
Melancholia
Jag såg Lars von Triers Melancholia igår. Det är när jag ser sådana filmer jag inser hur mycket jag går miste om när jag aldrig känner för att titta på film. När jag väl tar mig den tiden lyckas jag i alla fall för det mesta pricka rätt. Oj, så bra den är! Och OJ så bra Kirsten Dunst är (helt klart lite kär i henne, men det har jag ju varit sedan tidigare också visserligen). 
coffee and tv
Ryser av välbehag. Black as midnight on a moonless night.
...
Hahahah, fortfarande kul. Och läskig.
nu rullar tårar nedför kinden när jag kör ut genom söder tull
Då kan man titta på gamla avsnitt av Mauro och Pluras kök, bara för att det är så himla fint.
Biggie Smalls
Dagens låt: Ebonics - Big L
love actually is all around
Inget går upp emot Love Actually såhär års.
(Och idag snöade det lite)
the reader
Det pratades mycket om (underbara) Kate Winslets insats i The Reader. I helgen såg jag filmen och jag måste tillägga hur fantastisk David Kross är i sin roll som unga Michael Berg, och framför allt hur bra smamspelet mellan dessa skådespelare är! Jag var ganska tagen efter filmupplevelsen, trots att den första halvan var väldigt mycket bättre än den andra halvan. Upplevelsen avtog lite mot slutet och tillslut kunde jag inte sluta tänka "men kom igen, nu måste den väl vara slut?"
...
scrubs
så jävla kul.
twin peaks and david lynch met on your couch at syracuse
do you want to play with Bob?
i don't give a damn about my bad reputation
kort om film
silencio
no i'm no, i'm no superman
the best there is
Jag återupptar min David Lynch-hysteri från 2008. Jag påminns om hur relativt ovanligt det är att jag upplever en sådan enorm kärlek för en regissör/ manusförfattare, skådespelare och filmer/serier. Sist jag upplevde något sådant för en film var nog första gången jag såg Almost Famous. Filmen lade alla pusselbitar på plats och formade till viss del min musiksmak. David Lynch har inte format något. Han har snarare slitit isär allt. Nej, vänt allt upp och ner. Visat något man aldrig har sett förut, och aldrig kommer att se igen. Han måste vara en mycket annorlunda man med en lustig syn på människor och samhälle, men med ett skarpt sinne för film.
Bäst är fortfarande Twin Peaks. och snyggast. och absolut hemskast.
industrial symphony no 1
it's like you're always stuck in second gear
Jag hatar det sista avsnittet av Vänner (och alla andra serier med för den delen). Allt slutar lyckligt och ändå känner jag mig helt tom efteråt. Jag hatar vilken makt serieskaparna har på mig. Jag ska lugna ner mig, se något äldre Vänner-avsnitt, "det är inte på riktigt, det är inte på riktigt" och framför allt ska jag aldrig mer se det igen. Förstår inte varför jag ens utsatte mig för det idag, när jag vet hur jobbigt det sista avsnittet är. Och jag vet inte ens varför det är så jobbigt, egentligen - det är nästan mest skrämmande.
