Istället för ljud..

Idag är en perfekt dag! Jag sov länge, skippade frukosten, gick ned till stan och åt kebab. Sedan bar det av hem till Johan. Här ska vi mysa runt i fluffiga strumpor, äta tacos, chips, dipp och titta på Idol. Inatt är jag dessutom ledig, vilket ska bli otroligt skönt. Det finns inget bättre än dagar som dessa när vädret är dpligt så man "måste" sitta inne och äta, äta, äta, se på tv och slöa. Det låter lite hemskt, men oh vad skönt det är!

Imorgon är det dags för Håkan Hellström på Flygeln.
Det blir bra. Som alltid.

MVH Lisa.

Ikväll är det dags för Markus Krunegård på Hugo. Om man bortser från det totalt hemska vädret är det här alltså en bra dag. Jag ser fram emot Markus. Det känns kul att äntligen få uppleva en lite mer intim spelning med honom. Som förband till Kent var han visserligen bra, men scenen var för stor, publiken för tråkig och vädret för fint (ljust).


Och när jag vaknar upp imorgon är jag (herrejesus!) ledig i två nätter. Det är helt sjukt!

MVH Lisa.

Dagens låt: Åh Uppsala - Markus Krunegård

Den 10 dencember kommer Razorlight till Sverige (Debaser Slussen). Jag frågar mig: är det intressant? Delar av mig skulle verkligen vilja åka dit och se det. Återuppliva gamla minnen och få njuta av de bra låtarna (det vill säga, allt från genialiska "Up All Night"). Delar av mig säger att det kommer bli tråkigt, att det nya materialet inte kommer vara bra och att Johnny Borrell kommer att vara pinsamt självsäker. Är det värt att betala konsertpengar plus resa för Razorlight anno 2008? Följer någon med mig i så fall?

Veckans planer:

- Klipptid imrogon (tisdag) 13.00
- Promenad ikväll med Caroline
- Ladda ned senaste Gossip Girl-avsnittet imorgon
- Desperate Housewives imorgon
- Boston Tea Party ikväll
- Markus Krunegård på Hugo på torsdag
- LEDIG från jobbet på lördag, så myskväll. Kanske på landet
- Håkan Hellström på flygeln på lördag

= Bra vecka.

MVH Lisa.

Dagens låt: Here should be my home - No Age

Du äger...
(x) Mascara över 100 kr
( ) En plattång
(x) En locktång
( ) Designparfym
( ) Foundation över 200 kr
(x) Ögonfransböjare
( ) Olika borttagningsmedel
( ) Speciell hårbalsam i en sprayflaska
( ) Läppglans över 100 kr
( ) Hårinpackning
( ) Bodybutter
(x) Bodylotion
( ) Parfym över 300 kr

Summa = 4

Du ...
( ) Använder locktång/plattång varje dag
( ) Använder foundation varje dag
( ) Använder mascara varje dag
( ) Använder kajal varje dag
( ) Använder läppglans varje dag
( ) Använder bodybutter varje dag
( ) Använder bodylotion varje dag
( ) Använder ansiktsrengöring varje dag
( ) Använder hårinpackning varje dag
( ) Använder hårspray varje dag
( ) Tränar på gym
( ) Klipper dig varannan/varje månad

Summa = 0

Du har...
(x) Tonat håret (underhåret)
( ) Färgat håret
( ) Hårförlängning
( ) Piercat dig
( ) Tatuerat dig
(x) Tagit hål i öronen

Summa = 2

Totalt: 6

0-10 Den naturliga naturligaste tjejen.
10-15 Konstgjord behandlad blomma.
15-20 Kanariefågel i nordisk miljö.
20- 25 Du är en fryst jordgubbe.
25-30 Barbiedocka. Bara plast.


Ok...

Var beredda, nu kommer nämligen ett totalt oviktigt, nollsägande och babblande inlägg. I brist på annat. Varsågoda:

Idag har varit en bra dag. Jag gick på stan och hittade precis vad jag behövde; ett par svarta jeans, nya (roliga) örhängen och en t-shirt (ok, fel ordval, men fin är den). Jag fick lite ångest över att sätta sprätt på lönen direkt, men noggrann som jag är ska jag se till att lägga undan delar av den snarast. Jag åt kebab och fick lite ångest över det med.

Väl hemma igen spenderade jag lite tid vid datorn (ja, det vill säga att jag besökte ungefär 20 bloggar (varav hälften av dem nästan var mer meningslösa än min)) medan jag väntade in pappis. Så fort han kom hem åkte vi ner till stan (igen), där pappa impulsshoppade någon mojäng, så han kan bränna över gamla lp-skivor till vanliga cd-skivor. Totalt onödigt, men han gillar sånt. Vi handlade mat och begav oss hem igen.

En timme senare kom syster Stina och mamma hem från discot som hennes (alltså, Stinas) klass hade arrangerat och då blev det mat. Pizza. Jag blev otroligt mätt, men fortsatte därefter med chips. Och Idol.

Ja, Idol var roligt idag igen. Lars var absolut mest intressant och Sepideh sjönk ytterligare i mina ögon.

Därefter mötte jag Carro och Emelie och vi begav oss till Världens bar. Där träffade vi Moa och Evelina, beställde lite (äcklig) öl och satte oss ned. Det var otroligt varmt. Vi pratade (och inte pratade) tills det blev dags för delar av oss att gå till Hugo och andra (jag och Emelie) att bege oss hem. Vi sparar oss till imorgon, då det blir Halloweenkalas.

Så nu sitter jag här, i min ensamhet, och väntar på Johan. Och väntar på att jobba. Efter det ska jag sova, vakna, äta frukost och planera min dag.

...det var nog allt.
MVH Lisa.

Dagens låt: Teen Creeps - No Age

"Dig Out Your Soul" dag 17: Nu är albumet betygsatt och recenserat. 8/10. Jag är sjukt nöjd med albumet, det är precis såhär Oasis ska/borde låta år 2008. Bra gjort!

Okej, nu är det dags att ta igen lite igen (inom musik). Den här gången är det Nordpolen och No Age som jag har skjutit upp allt för länge. Nordpolen har jag visserligen hört väldigt delade meningar om, och jag är osäker på om jag kommer at tycka om det, men jag ska ge honom en chans. Tänk om jag missar något annars? Vad det gäller No Age känner jag mig mer övertygad om att det kommer falla mig i smaken. Jag gillar sånt där...revolutionerande, frustrerande, galet. Nu ska jag inte säga för mycket, eftersom jag inte har hört mer än 5-8 låtar, men det är litegrann vad jag hoppas på.


Jag försöker verkligen komma på annat att skriva om än musik och min (tråkiga) vardag, men det är svårt! Det kommer när det kommer. 

MVH Lisa.

Dagens låt: Pop Lie - Okkervil River 

På lördag ska jag förmodligen gå på Halloweenparty hos Linn. Jag hade tänkt mig att vara Cowboy. Ganska lätt: rutig skjorta, jeans, hatt, fläta (?) och eventuellt en pistol. Det passar mig rätt bra som ogillar att klä ut mig, eller åtminstone tycker det är svårt, men som älskar att se andra utklädda.
Hoppas jag hittar en hatt. Annars är grejen förstörd.

Okej okej, Blondinbella har haft sin bloggpaus nu. Det räcker.

Hur som helst, jag har bestämt mig för att klippa lugg istället för page. Och klippa håret lite kortare, men inte mycket. Jag fick lite ångest igen när jag stod framför spegeln med mitt långa hår. Det korta får vänta lite till.

Det var allt.

MVH Lisa.

Jag bara måste tillägna ett inlägg till ljuva Lars Eriksson (Idol, ni vet). En person som inte på något sätt passar in i Idol, och som till skillnad mot många andra lovande (och hyfsade) talanger i Idol (Sebastian Karlsson för några år sedan, Robin Eriksson i årets Idol etc.) vägrar att anpassa sig och kör sitt eget race. Ovanligt! Dessutom är han en av få, få Idol-deltagare som sjunger bra låtar (U2's "One", Coldplays "Politik" etc.) utan att förstöra låten. All cred till honom!



Han kan vara den första Idol-deltagaren som jag faktiskt vill köpa ett album med.

MVH Lisa.

Dagens låt: 25 days - Hello Saferide

Jag kan inte sluta att hylla denna låt. Det är bland det absolut finaste, mest genuina jag någonsin har hört. Den sjungs med känsla, så mycket känsla. Han beskriver det så bra, så realistiskt, så äkta. Jag går sönder.

Dag sju: "Dig out your soul" är fortfarande bra! Mycket bättre än "Don't believe the truth". Bättre än "Heathen Chemistry", kanske bättre än "Standing on the shoulder of giants" också. Men som sagt, det har bara gått sju dagar.

Bäst hittills: I'm Outta Time, The Shock of the Lightning, Bag it up, The Turning och Falling Down. (Vilket rabbel det blev.)

Tänk att väder kan göra så mycket! Idag är det helt gråmulet och jag känner mig precis likadan inombords. Hade det däremot varit höstsol hade jag skinit betydligt mer. Jag måste försöka att inte påverkas så mycket av vädret, det är inte bra!

Senare ska jag träffa Moa och efter det ska jag hem och sova. Ja, inte sova direkt, men jag känner inte för att rabbla oviktiga saker.

MVH Lisa.

Dagens låt: Solider on - Oasis (jajajajaj)

Varför tvingar jag mig själv att lyssna på Lykke Li när jag inte tycker om det jag hör på något sätt?
Svar: Jag ska banne mig se till att hon inte hamnar för högt på vår nördiga årstopplista på musicwelike. Därför måste jag lyssna. Och dissa. Det är rätt kul det med.

Dagens Lykke Li-låt: Time Flies

Ärligt talat, mitt jobb måste vara det absolut sämsta som finns!
Kan ni komma på något värre?

Ge mig snö?

(Dagens låt: Red dress - Tv on the radio)

Idag:

- Flyttat in möbler i mitt nymålade rum
- Gått till hamnen med Mli och fotat
- Lyssnat igenom Kleerups skiva
- Lyssnat 104354938953 gånger på Oasis

- Hoppas jag på god mat ikväll
- Blir det Idol för hela slanten ikväll
- Vill jag äta chips
- Ska jag börja lyssna på Hello Saferide

Just nu sitter jag i min säng (bäddsoffan i Viktors rum), dricker kaffe och tänker på Skins. Härliga, underbara, engelska ungdomsserien, vars första säsong var det bästa jag sett på länge.

Nu har jag precis sett klart säsong två. Jag är helt tom. Vad hände? Varför? Kära Skins ska inte vara så problematiskt, så vemodigt och så...sorgligt. Det ska vara droger, party, sprit och hej-vi-lever-i-nuet. På ett sätt är jag besviken och arg, men samtidigt var det väl det bästa sättet att avsluta en serie på. Eller i alla fall det enklaste.

Nåja, all cred till Skins.
(Men säsong två hade jag kanske kunnat vara utan.)

MVH Lisa.

Oasis låter betydligt mer engagerade och piggare än på länge. Jag kommer förmodligen ha en intensiv Oasisperiod nu, där jag hyllar det mesta med det nya albumet. En tid senare kommer jag att på riktigt inse hur bra albumet är. Därför är det totalt onödigt att jag ens yttrar mig nu egentligen.

Hur som helst, för tillfället är jag nöjd. Det enda jag riktigt saknar just nu är allt det omöjliga: Liams gamla röst, 90-talet, Britpopen och de-kaxiga-jag-bryr-mig-inte-texterna. Men som sagt, nya tider - saker ändras - man får lära sig att uppskatta det.

MVH Lisa.

Dagens låt (hittills) 1: The Turning - Oasis
Dagens låt (hittills) 2: I'm Outta Time - Oasis

Idag är det den åttonde oktober, dagen då Oasis' album "Dig out your soul" släpps. Jag har köpt det på cdon, och borde få hem det vilken dag som helst. Jag laddade även ned albumet idag, och ska snart ta mig modet att lyssna igenom den en första gång. Det är hur jäkla läskigt som helst, men jag är ganska lugn ändå.

How bad could it be? Inte värre än Verves "Forth".

Igår såg jag två av mina favoritfilmer: Quadrophenia - om modsen och deras slagsmål med "rockers" på 60-talet, och Football Factory - om Englands fotbollshuliganer. Det slog mig kort därefter att skådespelarna i dessa filmer ser så jäkla coola ut, och att jag, hur fel det än är med våld och onödig rivalitet, dras med i filmerna, inspireras av dem och för några sekunder önskar att det var jag.

Varför fascineras man (jag) av våld och rivalitet?

I stort sett är jag alltid emot allt som har med våld att göra, men att se en skitsnygg Jimmy (Quadrophenia) i grön parkas, smal kavaj och typisk 60-talsfrisyr slåss med rockers (ni vet, Elvis Presley-killar), brinna för musiken och njuta av varje sekund utan att tänka på konsekveserna känns i tv-soffan så fritt, skönt och...ja, nästan rätt. Att se en Tommy Johnson (Football Factory), 25+, leva ett liv som styrs av drifter och impulser hellre än planer och moral, som lever för helgerna och som mer än gärna slår ner snubbar som hejar på "fel" fotbollslag inger samma känsla. Jag vill också!...men samtidigt absolut inte. Aldrig.

För det är ju så, man blir trött på alla moral, alla plikter, etik och planering. Samtidigt vet jag ju, mer än många andra, hur otroligt (jävla) fånigt våld är. Våld är ett bevis på nedsatt intellekt (åtminstone visdom), det är ett bevis på att personen i fråga inte kan försvara sig verbalt, och tar till knytnävarna i brist på annat.

Jag kommer givetvis aldrig att slåss (jag skulle inte ens våga), men som sagt, framför tv:n kan jag inte låta bli att drömma lite om den där sjukt dumma friheten.

Idag vill jag bara köpa en stor godispåse!
And I will.

"Flyga Drake", åh! Från början till slut en helt fantastisk skildring av en persons liv: lidande, kärlek, svek, glädje och död. Boken har allt en bok kan tänkas behöva, och det är med tårar rinnandes nedför kinden som jag avslutar boken. Dels för att den är sorglig, och dels för att den underbara berättelsen om Amir och Hassan är slut. LÄS!

Nu ska jag återuppta mitt läsande av "Kollektivt självmord" av Arto Paasilinna. Jag har läst halva, orkade inte läsa den mer och fortsatte på en annan bok. Men nu ska jag alltså avsluta vad jag har påbörjat, och förhoppningsvis händer det något nytt i boken nu. Det är på tiden. Givetvis är boken rolig, men 100 sidor av upprepning räcker.

Efter det är det tänkt att jag ska läsa "Jack" av Ulf Lundell. Klassiker. Mamma trodde att jag skulle tycka om den.

Ha det bra.
MVH Lisa.

Är det bara jag som ofta är på "de ondas" sida i filmer, serier osv? Det känns som att jag alltid "hejar" på fel personer. Jag undrar hur det kommer sig...om det tyder på att jag har någon störning, eller om det faktiskt är vanligt? Om det kanske är så att regissören/manusförfattaren medvetet har gjort så att man ska få sympatikänslor för de personer man skulle hata i verkliga livet. Eller också är jag bara så naiv att jag alltid har hopp för dessa personer att de ska ändras. Att jag tror mig se det tragiska i deras liv, och känner empati för dem istället för ilska? Jag vet inte, men här är två exempel på personer jag håller på (Ja, jag älskar Gossip Girl):

- Blair Waldorf i Gossip Girl: Hon är elak och bitchig. Hon tycks njuta av att få stå i centrum/få sin vilja igenom till VARJE pris. Men tänk hur hemskt hon har henne; en far hon knappt träffar och en iskall morsa som knappt ser henne. Lågt självförtroende och en bästa vän som överglänser henne i allt, utan att egentligen göra något.

- Chuck Bass i Gossip Girl: Han ligger med alla, är iskall, kan inte visa känslor och förstör människors liv. Givetvis gör han det när han endast är uppvuxen med en fader som aldrig har brytt sig om honom. Han har lärt sig att inte lita på någon, och ingen har heller lärt honom hur man visar omtanke för någon. Allt han behöver är någon som verkligen bryr sig.

Sedan givetvis Tom i Tom och Jerry, men han borde väl ändå räknas som den goda? Alla har väl upptäcktvid det här laget att det alltid är Jerry som ställer till det för Tom? Likaså hejar jag alltid på Kalle och inte Piff och Puff (DÖ!)

Som sagt..är det bara jag?

Jag tittade nyss på senaste Gossip Girl-avsnittet (från USA, givetvis). Det påminde mig om hur jävla snygg och vacker Blair Waldorf (Leighton Meester) är. Det är sjukligt.

Det är något med ögonen. Och leendet. Se bara den här charmiga bilden: