Istället för ljud..

Årets Bästa Band: Animal Collective
Motivering: De slog igenom mot all förmodan. De sprängde alla gränser, förnyade sitt sound och tog hela världen med storm. Animal Collective kan göra allt, och de gör det jävligt bra!

Årets Bästa Manliga Artist: Markus Krunegård
Motivering: Ingen självklarhet i år, men med två bra uppföljare till förra årets mästerverk förtjänar han ändå titeln som bästa solo (efter Håkan Hellström) i Sverige.

Årets Bästa Kvinnliga Artist: Karen O
Motivering: Med Yeah Yeah Yeahs It's blitz! återupptäckte jag Karen O och återupptäckte rösten, attityden och stilen som endast Karen O kan bära upp.

Årets Bästa Skiva: Merriweather Post Pavilion - Animal Collective
Motivering: Kommentarer överflödiga? Aldrig tidigare har något band förvånat mig så mycket med ett så totalt annorlunda, innovativt, kreativt, lättsmält, men säreget album. Utan någon eftertanke: BÄST I ÅR!

Årets Besvikelse-Skiva: Dizzee Rascal - Tounge 'n' Cheek eller Jamie T - Kings & Queens
Motivering: Samma motivering på bådera, fast på olika nivåer: jag är besviken, men inte förvånad. Hypen och kändisskapet ledde till besvikelse.

Årets Bästa Låt: My Girls - Animal Collective, French Navy - Camera Obscura, Messin' up - Existensminimum, Ingenting Är Vettigt 03.30 - Markus Krunegård, Me & Dean - JJ, Hellhole Ratrace - Girls, Vals För Satan (din vän pessimisten) - Kent, Cornerstone - Arctic Monkeys mfl. 
Motivering: Det bästa av de bästa.

Årets Bästa Händelse: Flytten till Göteborg och allt vad det innebär.
Motivering: Jag gjorde något, jag gjorde något intressant (Konst -och bildvetenskap) och jag gjorde det i en annan stad, med nya människor och ny atmosfär.

Årets Bästa konsert: Glasvegas på Way out west.
Motivering: Ärligt, genuint och sprängfyllt av känslor. Det är min grej.

Årets Sorgligaste: Michael Jacksons död.
Motivering: Ett tag var han ju allt, för alla. Han är popcorn i soffan, VHS, svarta pantrar, kedjor, vita strumpor i svarta skor och det häftigaste jag visste.

Årets Bästa Resa: NEW YORK!
Motivering: Staden, myten, hemligheten. Hus som aldrig tar slut i skyn, mat som badar i fett, suits suits suits, berömda förorter. Fascination och distanstagande. New York lockar fram allt ur en.

Årets Mest Överskattade: Phoenix och supergrupper.
Motivering: Phoenix's 10 låtar av ingenting är inget som intresserar mig, men tydligen intresserar det alla andra.
Supergrupper borde lägga ner helt, det blir ändå aldrig så lyckat som det borde bli. Något går snett i kombinationerna.

Sammanfattning av år 2009: Nytt, nytt - flytt, jag studerar vid universitetet och bygger upp ett liv i en stad där ingen kan mitt namn. Jag åkte till världens mest hatade och älskade land, till staden alla pratar om, alla vet allt om, men som ändå måste upptäckas: New York. Jag lyssnade på mer musik än någonsin, men 2009 var inte det bästa musikåret. Jag jobbade på Telia, kände mig rätt duktig, gjorde fel men var nöjd ändå. Jag träffade finfina klasskamrater i Göteborg, tänkte på Jens Lekman medan jag gick omkring i Kortedala och nynnade på Håkan Hellström på spårvagnarna. Julen bjöd på snö och denna dag bjuder på fint umgänge och god mat.
Såhär i efterhand låter året perfekt, jag har en förmåga att försköna det mesta i slutet.

Mellandagar - glädje och ångest. Julafton var fin och nyår blir trevligt och gott. Jag är i stan nu, snön ligger kvar, bitande kyla ute och
JAG KOM IN PÅ FORTSÄTTNINGSKURSEN till Konst -och bildvetenskap.
Det är helt fantastiskt och jag hoppas att Hästpojkens nya album är bra, trots att BD är ute ur bilden, och trots att Bad Cash alltid kommer att vara bättre och trots att det låter ganska fånigt just nu...

Ska snart handla med Emelie, sen ska jag hem och knåpa ihop min slutgiltiga topp 20-lista över årets album. Topp tre är klar, men längre än så har jag inte kommit. Måste givetvis göra någon slags utvärdering av året också. Helst i list-form.

Mad Men, where have you been all year?

Jag borde skaffa en hobby.
Ha det bra, vi ses.

Snö ute, klar med julklappsinhandling och årets sista tenta är skriven. Det känns för jävla bra, med andra ord. Tentan gav kramp i handen och lite ångest, men såhär i efterhand känns det bra och skönt och ingen ångest alls. Ikväll ska jag se på någon julfilm och äta god grejer. Imorgon bär det av hem till Norrköping, där jag stannar till efter nyår.

så ge mig 30 grader kallt, tomtar överallt och en skog av gröna granar
jag vill ha snötyngda hus, tusentals ljus, kulörta kulor i drivor
bjällerklang som ackompanjemang och alla julens skivor.

Igårkväll läste jag ut Livläkarens besök av Per Olov Enquist. Det ver med viss tomhet jag lade ifrån mig boken, men med en säkerhet om att jag kommer att läsa den igen (om ett par år). Jag är nästan mållös och inser att jag kanske har funnit min favoritförfattare.

Livläkarens besök handlar om fyra år av kung Christian VII's regeringstid i Danmark på 1700-talet. Han är psykiskt instabil och en livläkare vid namn Struensee anställs vid hovet. Upplysningsmannen Struensee kommer snart att ta över den mesta av makten i Danmark och gör en revolution. Utöver detta handlar boken om realtionerna mellan kungen, Struensee och drottningen.

Oerhört bra skriven, beskriven och erhört välkaratäriserade personer.
Det är dessutom ett bra tecken när jag sitter och googlar på Christian VII efteråt - jag som aldrig har varit intresserad av regentshistoria, någonsin.

JAAAAAA-AAAaaaaa, Pavement är redna klara för Way out west 2010. Vilket ögonblick det kommer att bli!

Det är snart tenta, jag önskar att jag kunde skriva den imorgon. Kanske inte nödvändigtvis för att jag kan allt, utan för att jag stressar ihjäl mig själv. Ena stunden känns det som jag kan allt, och i andra stunden får jag panik över hur lite jag kan. Det går nog bra, i alla fall. Det brukar ju göra det. Och jag tänker för mycket.

Ikväll tänkte jag läsa klart Livläkarens besök, slå in julklapp till mormor och få grepp om Postmodernismen, vi får se hur det går. Och detta ska betygsättas på musicwelike inom en (hyfsat) snar framtid:
Health
The xx
Fuck Buttons
Tutankamon

Ja, hej då.

Dagens låt: Die slow - Health

A Christmas Carol, Disneys Farbror Joakim-version.
Scenen vid 08.20 kan vara det sorgligaste jag vet. Fortsättningen är också sorglig, men slutet är gott. Naiva, jättepositiva Musse Pigg och Tiny Tim ger mig hjärtont.

Lyssar på trevlig musik i form av Hidden Cameras ("trevlig" är ett väldigt passande ord för deras musik. inget hat, ingen extas - bara trevligt, helt enkelt) och har precis slagit in julklappar.

DET SNÖADE IDAG, och jag kände mig så lycklig. Sedan smälte det mesta bort, liksom min glädje.
Nu har jag återhämtat mig.

Imorgon ska jag gå på julmarknad i Haga. Om en vecka åker jag hem till Norrköping. Om mindre än en vecka har jag tenta (Nyklassicism, romantik, modernism, abstrakt expressionsim, postmodernism och allt vad det är) och sen ska jag fokusera på julen (hah, som om jag inte gör det nu, liksom ...)

Ska jag äta dagens fjärde clementin? Nej? Ja? Det kanske inte är hälsosamt att äta så många som jag gör nu, det kanske fräter på tänderna?

Dagens låt: Colour of a man - Hidden Cameras

Jag sitter och tittat på Woodstock 1969. Åh. Fina misslyckade, men ändå så jäkla lyckade, festival! En timme framför teven med frihet, kärlek, bra musik och helt utan förpliktelser. Jag beundrar, jag älskar.
Ta mig tillbaka till en tid då jag inte levde, ta mig tillbaka till den goda musiken, ta mig tillbaka till ursprunget och inspirationerna.

Resten av denna kväll tillängar jag den goda musiken (och lite julklappsinslagning).

Som ni ser har jag det bra i min ensamhet. Äter dagens andra lussekatt och dricker dagens andra kopp kaffe. Jag har pluggat på rätt bra, tittat på julkalendern och Vänner och dessutom betygsatt Neon Indian. Hur kommer det sig att jag har all tid i världen helt plötsligt?
Imorgon ska jag plugga lite med Emma och Ida i skolan. Kanske gå på någon julmarknad efter det? Ja, kanske.

Dagens låt: Deadbeat summer - Neon Indian

Det är nu fjärde gången idag jag tänker "jag borde verkligen vattna blommorna".
och så glömmer jag.

Huvudvärk, men imorgon är det repetition i skolan och sedan lussekattsfika med vänner, det är bra. Bättre än att vara ensam i en lägenhet och ha en massa att läsa, en massa som inte är kul.

På kvällen i lördags begav sig jag och Johan till Parken (av alla ställen!), där Wavves spelade.
En kort kille, en tjock kille med stort krull och en anonym bakom trummorna. Inte alls vad jag hade tänkt när jag lyssnade på musiken här hemma, men ack så underbart! En halvtimmes rå, skränig och lite amatörmässig musik var precis vad jag behövde efter alla dessa långa, välplanerade konserter jag har varit på.

Ung, ny, amerikansk punk-rock-garage-psychedelic-indie-musik när den är som allra bäst!

(Lyssna på to the dregs, califronia goths, weed demon, so bored och summer goth)

Jag äter julskum (mest för mysighetens skull) och väntar på att mamma och Stinis ska komma. Idol ikväll och julmarknad imorgon. Jag är nöjd, men mindre nöjd över vädret som har gått från frostigt och kallt till...blött. Ge mig lite snö, eller i alla fall frost! Frost fungerar finfint, faktiskt. Har egentligen inget bra att skriva, försöker mest hitta på något för att slippa plugga. Fast jag kanske borde ta tag i det, litegrann i alla fall.
Ja, nu.

du har din, jag har min diagnos.
såna som vi ska inte umgås.