AB-JECT
The purpose of this essay is to investigate Julia Kristeva’s abject theory in relation to three works of Cindy Sherman: Untitled, # 156, Untitled, # 190 and Untitled, # 191, created between 1985 and 1989. In my attempt to reach a thorough understanding of each area, I begin by examining them separately. Subsequently I will try to connect them in an interpretation lead by the following questions: In what way can Kristeva’s theory of the abject and abjection be applied and tested in the works of Cindy Sherman? Where in each respective work can the abject and/or abjection be found? Does the theory fit better on any of the pictures than on the others? By using the hermeneutics method of a continually re-interpreting theorized by Hans-Georg Gadamer, I was eventually able to trace the abject in each picture – all of them embodied on different terms and in different ways.
Om några timmar är den inskickad, här har ni en abstract på vad jag har skrivit om under våren.
...
Det börjar närma sig inlämning av uppsatsen, och jag är klar om cirkus 12.000 tecken (inkl. blanksteg). Det är ungefär fem sidor med 1,5 radavstånd. Det känns riktigt bra, faktiskt.
Innan det ska jag dock festivala mig på Knarrholmen. Imorgon klockan fem tar jag färjan ut i Göteborgs skärgård och ska under helgen njuta av bra musik, gott sällskap, god öl och fantastisk mat. Ciao
i just wanna drag your lifeless body to the forest
ambivalens.
kluven, både-och och ingetdera. dubbel, varken-eller.
osäker, kanske-eller-inte-alls. ja och nej, fast mest nej.
ibland, men aldrig nu.
förut, men aldrig i framtiden.
just gazin'
Ja, äntligen! Ikons är utan tvekan bland det bästa Sverige har nu.
jag abjekterar
A
B
J
E
K
T
vad ska jag säga? det är ingen större idé att ens försöka skriva om något annat än abjektet. eftersom jag skriver om det hela dagarna i min uppsats är jag för trött på det för att skriva om det här. därför blir det ganska blankt dessa dagar.
Firenze
Florens. Vilken stad! Jag har någon form av förkärlek till Italien, och Florens med sin rika kultur är perfekt för mig (bortsett från de otaliga turististerna (inklusive mig själv) och allt som det medför). Det absolut bästa var att strosa runt i staden och bara uppleva och ta in allt som den innebär. Ponte Vecchio, floden Arno, arkitekturen - speciellt de gamla fantastiska bostadshusen, kyrkorna, piazzorna och givetvis maten. Jag tycker om atmosfären, det lugna tempot (bortsett från trafiken) och den lättsamma attityden. Florens är avslappning. För att vara mer konkret kommer här en topp tre under resans gång:
1, Santa Maria del Fiore (Il Duomo). Det var längesedan jag var så rädd som när jag tog mig upp i Brunelleschis berömda kupol i domkyrkan. Trapporna var branta och trånga och uteplatsen vid kupolen var liten och svindlande högt upp.
2, Uffizierna. Det ultimata renässansmuseet, som givetvis var ett måste för mig som konstvetare. Det kändes rätt overkligt, och helt fantastiskt, att få se Botticellis La Primavera och Venus födelse. Artimisia Gentileschis dramatiska skildring av Judit som dödar Holofernes, Giottos Madonnor, Titians Venus från Urbino och Parmigianinos manieristiska Madonna med den långa halsen (mfl i all oändlighet).
3, Ospedale degli Innocenti (Hittebarnshuset). Ännu en gång Bunelleschi, denna gång byggnaden som anses vara den första renässansbyggnaden. De blå medaljongerna är ett arbete utfärdat av Andrea della Robbia. Byggnaden i sig kanske inte är det mest storslagna egentligen, men med tanke på hur viktig den har kommit att bli i konsthistorien var det en mäktig upplevelse.
Plus tusen fler saker.
jag är för gammal
men vafan! kan ångesten lägga ned nu, på riktigt.
jag blir fan förbannad.
sweet heart sweet light
Igår åt jag en helt fantastisk lunch/middag på ett café bestående av pastaknyten fyllda med ost och päron. Till det ruccolasallad och ruccolapesto. Jag dog lite. Jag har fått en ordentlig fläbless för pasta det senaste halvåret, vilket är mycket passande såhär innan jag åker till Italien! Idag åt jag spaghetti med paprikapesto, vitlök, tomat och rödlök. Inte fyskam det heller.
Nog om mat.
Om lite drygt tre veckor ska uppsatsen vara inlämnad, och innan det ska jag hinna med fem dagar i Italien och två dagar på Knarrholmen. Det gör mig lite stressad, men nu har jag ändå lyckats få ihop ca 54.000 tecken (av cirkus 75.000) med blanksteg. Det känns rätt ok, och jag har mycket mer kvar att skriva.
Sho.
Dagens låt: Hey Jane - Spiritualized
in i ljuset
long time no see! har haft rätt fullt upp med uppsats, sol och kärlek. jag saknade bloggen lite, fast mest kände jag mig pressad att skriva något för mig själv. tre roliga nyheter är följande: 1, på torsdag nästa vecka åker jag till florens med la familia. 2, jag blev antagen till utställningsgestaltning (7,5 hp-kurs) i sommar i vadstena. känns rätt fantastiskt! 3, kents "jag är inte rädd för mörkret" håller måttet och lite till. jag är med andra ord rätt tillfreds med livet just nu, det enda jag grämer mig för är egentligen att mitt uppsatsskrivande går lite för långsamt.
dagens låt: tänd på - kent