Istället för ljud..

Jag har återigen insett att: Musik som inte berör kan aldrig vara tillräckligt bra. Det spelar ingen roll hur perfekta låtarna är, hur duktiga musikerna är eller hur bra betyg skivorna har fått. Säger de inte mig något blir intresset aldrig tillräckligt starkt.

Håkan Hellström är nog i särklass bäst på detta. Att beröra.
"Sprid ut bensinen över solnedgången
Riv ner staden
Häll ut havet ända bort till horisonten
Tysta ner musiken
Hon kommer aldrig hit igen"

"Dom är uppe på taken
alla är högt över staden
Sommaren snurrar fort
när vi bara snöar bort
och jag vågade aldrig hålla din hand
Vi är inte såna som i slutet får varann..

och alla bara pratar
"är det sant?" och "jag har hört om dig"
Jag kommer aldrig tillbaka hit igen
Neonskyltar på gatorna
sänder ljus till mig och skatorna
Alla dansar, och jag tänker
är du också själv?
Var är du ikväll.."

Den första november ska jag se honom igen, här i Norrköping. Det ska bli så vackert, så vackert att mitt hjärta går sönder...igen.