Istället för ljud.. - i want to be a part of something

Jag lyssnade på ett radioprogram om Broder Daniel i P3 igår också. Av en ren slump satte vi på radion, åh, vilken lycka! Det mesta hade jag visserligen läst/hört förut, men vad spelar det för roll? Jag lägger gärna ner all tid jag har på världens innerligaste och ärligaste band. Om ni inte förstår vad jag menar bör ni lyssna på texten till No time for us ("there is no time for us, there is no time for us. oh, the world won't understand, it's left no time for us" etc.), eller introt till Happy people never fantasize - två av världens bästa låtar. Så, då var det sagt.

Programmet handlade om bandets karriär, från början till slut. Det handlade om ärligheten, attityden och trenden. Om stjärnor under ögonen, hysteriska fans och Anders' bortgång. Om den vackra konserten på Way out west,
avslutet på fenomenet BD.

Jag minns så väl första gången jag hörde Broder Daniel. Jag minns också så väl första gången jag föll för dem. Jag minns den enorma glädjen då jag brände "Broder Daniel Forever" på en skiva och tog med till landet och lyssnade på den hela sommaren. Om och om igen. Det måste ha varit när jag var runt 12 år, i samband med att jag började på Ljuraskolan. Det är så mycket som hänger ihop.
Musiken för med sig minnen.