pessimist som försöker att vara optimist
Kurslitteraturångest. Så många böcker, men allt är utlånat i biblioteken och det mesta på tok för dyrt för att köpa. Vilken problematik! Kan inte bara universiteten köpa in en mängd av alla böcker och låna ut till oss elever mot en liten summa? Naivt kanske, men oh så bra det hade varit! Kanske kunde man i så fall fokusera mer på arbetet än att förgäves försöka få tag på material.
Fortsättningskursen känns okej. Jag har inte riktigt hunnit smälta allt, och vi har dessutom inte direkt kommit igång, så än är det svårt att avgöra. Litteratur, prestationsångest och problematik med att förstå uppgifter är väl mina största begränsningar, som vanligt, men efter det är löst blir det säkert intressant!
I all hysteri funderar jag över hur perfekt det vore att kunna kombinera allt det man brinner för (i mitt fall: konst (kultur), att skriva (och recensera), kritisera, hylla och förmedla sådan kunskap till andra) och få arbeta med sådant. Det känns så avlägset, och min negativa syn lyser klart igenom när jag tänker att min verklighet istället kommer att vara ett mediokert 9-5-arbete.
Men jag ska inte tänka så. Inte än, i alla fall.
Jag lyssnar på Daniel Gilbert. Fenomenet, myten, legenden Hurricane är som bortblåst, precis som jag var rädd för. Jag brode inte ha lyssnat. Han kan inte sjunga. Men det är rätt bra. Borderline, åh.
Dagens låt: Borderline - Daniel Gilbert