Istället för ljud.. - mitt indiehjärta slår och slår och slår

Jag skulle kunna klaga på mycket från Kents spelning igår, men i slutändan känns det inte relevant. Efter avslutande Mannen i den vita hatten (16 år senare) står jag ändå och väntar på bussen i tron om att jag är världens coolaste människa, är helt övertygad om att det inte finns något bättre än Kent och med en enorm nostalgi där jag förvränger och återupplever min första tid med Kent.

Jag går och lägger mig med ett löfte att lyssna igenom alla Kents skivor imorgon, och med en undran om tjock snedlugg, uppkavlade jeans, svarta converse-skor och randig tröja kanske fungerar ändå?
Nej, det gör det inte. Men Kent fungerar fortfarande, trots illa valda spellistor.

Kvällens bästa1: Mannen i den vita hatten (16 år senare). Jag kan inte tjata nog om låtens storhet.
Kvällens bästa2: LSD, någon? Den gör sig väldigt, väldigt bra live.
Kvällens sämsta: i stort sett hela mittpartiet (med sin början i Romeo återvänder ensam)
Kvällens sämsta2: valet av OWC och Kevlarsjäl, när det finns så väldigt många bättre av de äldre Kent-låtarna.
Kvällens mest tröttsamma: Idioter. Bra låt, men inte rolig live.
Kvällens va: en låt från Friends-reklamen? Jag har varken hört den eller hört talas om den.