mad fer it.
Jag skulle väl tro att typ tjugo procent av min bloggs inlägg har något med minnen och Oasis att göra. Nästan. Det där med att tänka tillbaka på en svunnen tid är jag bra på, och det ger mig (oftast positiva) rysningar i hela kroppen. Det gör mig även vemodig, bara tanken på att bara bli äldre och aldrig kunna återuppleva den idol-eufori Oasis innebar får mig att dö lite inombords.
Jag sitter i min lägenhet och tittar på Live forever-dokumentären och tänker att jag är i en annan tid, på en annan plats. På tider och platser jag aldrig får uppleva (90-talets England) och på tider och platser som jag aldrig får återuppleva (Köpenhamn 2005) och undrar litegrann om det kommer en tid som kan motsvara dessa?
Eller är jag bara för gammal?
Jag sitter i min lägenhet och tittar på Live forever-dokumentären och tänker att jag är i en annan tid, på en annan plats. På tider och platser jag aldrig får uppleva (90-talets England) och på tider och platser som jag aldrig får återuppleva (Köpenhamn 2005) och undrar litegrann om det kommer en tid som kan motsvara dessa?
Eller är jag bara för gammal?
Kommentarer
Trackback