mot gummiglas och metall betyder ett mirakel inget alls

Jag har sovit så lite i helgen att det är ett under att jag sitter här nu utan att vara speciellt trött. Istället funderar jag på morgondagens seminarium, Nefertiti, den kommande påskhelgen, Knarrholmen, jeansshorts och bekantskaper om vartannat. Och Kent.

Jag skulle vilja stoppa tiden ett tag. Dra ut på våren och tiden som är just nu. Veckorna passerar alldeles för snabbt utan att jag hinner göra något, och på tisdag blir jag tjugotvå år. Det känns jättegammalt, fast jag egentligen vet att det inte är det.

Glamourama, sedan sömn.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback