Istället för ljud..

Eftersom abjektet kommer att vara huvuddelen i min uppsats kommer jag att leva med Julia Kristeva och hennes teorier i stort sett varje dag fram till den 31 maj nu. Det är därför helt oundvikligt att inte skriva mer om det. Jag har än sålänge läst ungefär 2/3 av hennes bok Powers of Horror: an essay on abjection och slits mellan att älska det och inte förstå det alls. Jag trodde att abjektionen skulle vara relativt lätt att förstå sig på, men det var innan jag började läsa originaltexten. Jag måste nog till och med gå tillbaka till Freud och Lacan för att ha någon möjlighet att kunna tolka hennes bok till fullo. Lyckligtvis nog kommer mitt nästa handledarmöte vara en en och en halv timmes diskussion enbart kring abjektet, vilket jag verkligen tror behövs.

Om man skulle sammanfatta väldigt kort tycker jag att denna (översatta) mening visar både på en form av definition av abjekt och hur förvirrande och svårdefinierat det samtidigt är: "Inte jag. Inte det. Men inte heller ingenting. Ett "någonting" som jag inte känner igen som ting."